Dag 13
Doris anser att hon är FRISK och tycker att det mesta är fjantigt.
Nu får hon faktiskt vara lös, för det är lättare för henne att göra det hon ska. Men om det är så bra..? Jag vet inte... Igår kröp hon under ett staket och hoppade ned för ett stup. Jag skrek stanna och hon stannade. Tänkte efter och så hoppade hon *suck* Men det är ju mitt och bara mitt fel... Men... Hon tycker att det är okej..
Doris kan fortfarande inte trava, utan allt sker i skritt. Annars hänger inte hennes ben med, det fungerar inte riktigt som det ska. Det blir inga långa rundor, utan bara runt huset mest. Vi tar det sakta och jag försöker att bromsa henne så gott det går. Men samtidigt är Doris ingen hund som finner sig i att "bara vara". Hon har plockat fram en enorm skärpa nu när hon inget gör. Hon går igång på alla cylindrar för minsta lilla grej och jag är rädd att hon skadar sig mer då!
Men nu ska vi ut en lite sväng i snön. Skönt med snö. I nysnö har hon lättare för att göra sina behov!
Dag 8
På eftermiddagen idag så åkte Ebba. Lilla hjärtat.
Men det innebar också att jag bestämde att Doris får vara lös nu. Men det fungerar inte riktigt. När jag är hemma så går hon bara efter mig hela tiden och det sliter nog lite för mycket på henne. Jag funderar på att hon ska få vara lös, men i hage just när jag lagar mat och så, för då vankar hon som mest.
Ebba har åkt till Monica och Ingvar som hon bodde hos nästan hela förra året. Nu får hon busa med Tara och gräva efter råttor =) Doris har inte direkt varit någon pigg lekkamrat sen hon kom hem. Kanske har hon haft känningar?
Jag planerar att Ebba kommer tillbaka i maj/juni någonting. Det blir nog bra!!
Dag 7
Dag 6
Morgon:
Inga problem med morgonrastningen =) Doris bajsade och kissade.
Eftermiddag:
Kissade relativt snabbt.
Kväll:
En kort men effektiv rastning.
Nu är Doris på väg att lägga ned det här med diskbråcket ;o) Nu tycker hon att det är slut på löjlet. Hon försöker att trava en hel del. Nu säger jag stopp, men benet hänger absolut inte med. Men hon verkar anse att det går så bra ändå att hoppa på ett ben. Hon har börjat att dra i kopplet och stanna och nosa på allt.
Utöver det är hon superladdad. När hon inte får göra något på ett tag så plockar hon ju fram sin superskärpa. Det räcker med att hon ser ett fult snöblock så reser hon ragg och mullrar igång på alla cylindrar. (Jag är rädd att hon ska sträcka sönder sig då...)
Det här med benet blir lite mer mysko ju mer jag tänker på det. Hon har ju länge kunnat halta om hon gått hårt dagen innan (lekt för hårt med Ebba) Sen i somras har hon inte alls velat leka så mycket... Är det så att hon haft lite känningar av det ända sen dess och att det är därför hon inte riktigt velat leka?
Sen har hon länge strulat vid kloklippning. Jag drar bakbenet rakt bakåt när jag klipper klorna och just det bakbnet som inte riktigt fungerar på henne nu är det bakben som "alltid" strulat... *hmm* Jag har alltid skylt på att det är för att det är sista foten jag klipper...
Just nu vet jag inte HUR bra Doris blir. Men jag tror att hon blir tillräckligt bra för att må bra =) Så det känns bra!
I morgon ska jag vara borta hela dagen så jag vet inte om det blir någon rapport. På söndag åker lilla Ebba! Jag kommer att sakna min lilla goa hund... Men till Afrika ska jag och någonstans måste hon ju bo då ändå! =D
Dag 5
Morgon:
Det känns som ytterligare ett litet steg framåt. Hon gör små nya saker hela tiden. Hon vill springa och leka. Nu gäller det att hålla emot! Fortfarande så vill foten inte riktigt hänga med, men hon har slutat att ramla så ofta. Eller har hon bara lärt sig att gå på nya sättet? Vi gick något längre idag för att hon skulle få chans att göra sina behov. Vilket hon gjorde också!! (9 h sen senaste rastningen)
Eftermiddag:
Doris kissade utan strul! Vi går en lite längre bit bakom sophuset...
Kväll:
*tjohoo* Bara 6 h sen hon kissade sist och nu kissade hon igen =) Bajseriet fungerar. Det som jag först trodde skulle strula, men det verkar hon inte kunna hålla emot :p
Dag 4
Vi går ut. Jag blir arg. Till slut kissar hon. Det är nästan 14 h sen sist. Ändå är det viktigaste för henne att hitta det BÄSTA stället och helst 2 km hemmifrån.
Doris sträckte på sig!
45 minuter senare:
*hummmm* *huummm* Jag vill uuuut! Jag antar att hon kom på att hon är bajsnödig så vi går ut en gång til. Doris sträcker på sig en gång till. Väl ute så tänker hon förfölja ett spår genom att hoppa upp på en stor sten. Om hon bara är korkad eller inte har ont vet jag inte. Men nu ska jag sluta med smärtstillande. Vetten sa att jag skulle sluta med det om hon blev för pigg eftersom att det då ger mer skada än nytta om hunden blir för rörlig. Hon släpar fortfarande sitt ben. Viker inte tillbaka tassen om jag drar den bakåt och hon kan gå rätt på tårna om foten råkar hamna så. Så vi är väl inte riktigt överens om sjukdomstillståndet... Förresten så bajsade hon också...
Eftermiddag (9h senare):
Doris har kissat och bajsat. Jag har tagit bort Rimadylen så hon vekar ha lite ont. Men det är för att hon inte ska vara så käck och rusa omkring... Skönt att hon kissat "redan" efter 9 h! Nu ska hon få vila resten av dagen innan det är dags för kvällsrastning...
Kväll:
Kissat. 9 h mellan rastningarna verkar fungera bra.
Dag 3
Jag börjar tidigt idag, men jag kommer hem jättetidigt också =) Nu har Doris varit ute och både kissat och bajsat. Nu kan jag pusta ut ett tag igen. Det är jobbigt att hon inte vill kissa oftare. Det kan bli urinvägsinfektion. Tydligen inte helt okänt vid sådana här lägen...
Lunch:
Doris bajsade men inget kiss. Just när jag står där: Kiss, kiss. Kissa nu. Kissa NU! Så hör jag: Hej Sophie... Då kommer Ida tassande :P Tur att jag skickat ett SMS om att vi var ute *hi hi*
Eftermiddag:
JA! Doris har kissat! Hon tror att hon är kungen av Fabelvägen och försöker att trava. Jag har sådan ångest över att hon rör sig mer än vad hon får. Samtidigt så verkar hon bli lite lite bättre hela tiden, så jag försöker att trycka undan ågesten med att hon tydligen blir bättre + glass
Kväll:
Inget händer. Hon bara nosar.
Dag 2
Jag kan inte somna om. Doris har inte kissat sen igår e.m. så jag tar ut henne. Hon går längre bort än vad hon får. Men hon kissar till slut. På vägen tillbaka så försöker hon att ta ett travsteg. Det gick inte. Att hon inte kan förstå att hon ska ta det lugnt. Att hon inte känner efter lite =(
Ett par timmar senare:
Doris gnäller och jag tror att hon vill ut så jag faller till föga. Men hon gör inget annat än bara nosar och äter harlortar. Fan. Helt onödigt. Hon kunde fått vila istället. Sen tar hon ett litet skutt nedför en snökant. Det gör nog ont för hon vinglar till och går sakta en stund efter det. Slarvigt av mig att tro att hon skulle GÅ ned.
Lunch:
Jag bönade och bad. Men inget kiss =( Jag ser att hon är kissnödig, men hon anser att det är under hennes värdighet att kissa så nära huset. Ändå går jag ungefär 80 ggr längre bort än hon får gå...
Eftermiddag:
Husse kom hem först. Han gick längst bort på parkeringen. Hon har både kissat och bajsat *puh*
Kvällspromenad:
Vi gick för långt. Trots det kom det ingenting...
Dag 1
Direkt efter frukost idag så började Doris basja i bädden där hon stod. Min första tanke var: Skönt! Nu slipper jag få henne att basja nu på morgonen. Hon har alltid så fast bajs så det varken luktar eller kladdar, så ingen katastrof. Jag går med henne utanför ytterdörren och säger att här och nu får du kissa. Nosa nosa. Snurr snurr. Doris vill inte kissa. Hon går omkull och måste vila att par gånger. Jag grinar. Så går jag med hene tvärs över gatan. För långt att gå. NU MÅSTE du kissa. Snur snurr. Ramla. Vila. Snurr snurr. Hon tittar på mig. Så tar jag med henne upp för backen. Så här långt får hon inte gå, men hon har inte kissat sen igår klockan 20. Snurr snurr. Äntligen kissar hon. In igen och in i hagen.
Det här kommer att bli tufft...
Eftermiddag:
Vi var borta ett tag på dagen. När vi kom hem igen så täknte jag först gå på toaletten och sen rasta Doris. Men hon stod och gnällde och gnäller hon så... Jag kasta ut mig med henne istället och hon klättrade raskt upp i backen och bajsade. Men hur lätt är det att bajsa när man måste gå samtidigt och ena benet liksom inte vill gå? Nja... Inte så lätt. Men det kom iaf... Sen var det projekt kissa. Hon snurrar jättemycket innan hon ska kissa och hon snurrar åt det hållet så att benet inte följer med. Så hon står med bena i kors och så måste hon börja om igen. Så kommer hon i ett läge där hon försöker att kissa och då är benet under henne och så måste hon börja om igen... *suck* Efter mycket tjat och gnat så kissade hon till slut och vi kunde gå in igen. *pust* Nu är det ett par timmar igen innan hon måste ut. Hon tittar på mig med anklagade blick och undrar varför hon ska vara instängd i hagen...
Kvällsrastning försök 1:
Efter 30 minuters kämpande så gav jag upp. Jag orkar inte se henne. Hon vägrar att kissa. Hon trampar runt runt och inget duger och det här är defenitivt inte bra för en hund som ska ha absolut vila. Hon har aldrig, och jag menar verkligen aldrig, varit en lättrastad hund. Nu slår det verkligen hårt tillbaka. Istället för att gå ut 10 minuter och kissa och sen vila hela natten så har hon nu trampat runt i snön i 30 minuter och tagit helt slut på sig och så måste hon ut säkert lika länge till innan hon får vila för natten.
Kvällsrastning försök 2:
Doris klättrade upp på berget och sprang ett maraton. Inget kiss. Nu måste jag sova. Hon har inte kissat sen i eftermiddags. Det kanske kommer i natt. I bädden..?
Tronskifte?
Det är en rubrik som jag tänkt på i många veckor. Att det kanske är dags. Det var kanske dags för flera år sedan, men jag har inte velat släppa taget riktig. Doris har fortfarande haft så mycket att ge och höstens träningar har ju bevisat att hon haft det också! Men den lilla extra gnistan har försvunnit, så visst har jag vetat att det borde vara dags.
Men idag är det kanske dags. Jag vet inte hur framtiden blir.
Idag fick Doris diskbråck.
Hon var ute och sprang på isen när hon helt plötslig skrek till och sen hängde bara det ena benet slappt. Stefan och hans kompis bar tillbaka henne till bilen och körde henne hem. Jag hoppade in i bilen och så körde vi till veterinären. Jag tänkte att hältan kanske släpper. Det gör ju ofta det. Jag trodde att det satt i höften på henne.
Vi hamnade i Bagarmossen som har kvälls- och helgjour. Väntetiden var lång och jag tänkte att hon har ett par timmar på sig innan vi går in. En veterinär kommer ut och gör en första kontroll. Hon tänkte som jag att hältan kanske släppt och vi kunde åka hem. Hon gjorde ett litet test på det benet som bara hängde. Hon tittade efter en reflex som inte fungerade och hon rekommendera oss att vänta.
Jag kände att detta inte var någon normal smäll och normal hälta. Detta var något jag inte sett förut. Efter ett par timmars väntan så var det vår tur. Nu kunde hon stödja lite hjälpligt på benet, så det kändes lite bättre.
Veterinären undersökte henne och sa att det troligtvis är en lättare ryggmärgsskada.
Nu är det absolut vila som gäller. Så mycket vila som det nu blir med den här hunden… Idag när hon skulle kissa så ramlade hon omkull flera gånger och fick vila liggande innan hon lyckats snurra sina 18 obligatoriska varv. Hur jag ska få henne att bajsa 1-2 ggr per dag vet jag inte riktigt ännu… Hon går ju till och med när hon bajsar *suck*
Väl hemma så skulle jag gräva i hundgarderoben efter lite Rimadyl som jag har liggande. (Doris fick Rimadyl utskrivet, men vi hämtade inte ut det ikväll) När jag satt där med alla hennes träningssaker så kändes det så uppgivet. Det kanske är färdigtränat nu? Jag antar att rivstarter och tvärtstopp inte är det bästa för en hund med diskbråck. Men jag vet inte. Jag vet ingenting just nu. Kanske blir hon helt återställd. Kanske inte. Men ledsen är jag.