Dag 1
Morgon:
Direkt efter frukost idag så började Doris basja i bädden där hon stod. Min första tanke var: Skönt! Nu slipper jag få henne att basja nu på morgonen. Hon har alltid så fast bajs så det varken luktar eller kladdar, så ingen katastrof. Jag går med henne utanför ytterdörren och säger att här och nu får du kissa. Nosa nosa. Snurr snurr. Doris vill inte kissa. Hon går omkull och måste vila att par gånger. Jag grinar. Så går jag med hene tvärs över gatan. För långt att gå. NU MÅSTE du kissa. Snur snurr. Ramla. Vila. Snurr snurr. Hon tittar på mig. Så tar jag med henne upp för backen. Så här långt får hon inte gå, men hon har inte kissat sen igår klockan 20. Snurr snurr. Äntligen kissar hon. In igen och in i hagen.
Det här kommer att bli tufft...
Eftermiddag:
Vi var borta ett tag på dagen. När vi kom hem igen så täknte jag först gå på toaletten och sen rasta Doris. Men hon stod och gnällde och gnäller hon så... Jag kasta ut mig med henne istället och hon klättrade raskt upp i backen och bajsade. Men hur lätt är det att bajsa när man måste gå samtidigt och ena benet liksom inte vill gå? Nja... Inte så lätt. Men det kom iaf... Sen var det projekt kissa. Hon snurrar jättemycket innan hon ska kissa och hon snurrar åt det hållet så att benet inte följer med. Så hon står med bena i kors och så måste hon börja om igen. Så kommer hon i ett läge där hon försöker att kissa och då är benet under henne och så måste hon börja om igen... *suck* Efter mycket tjat och gnat så kissade hon till slut och vi kunde gå in igen. *pust* Nu är det ett par timmar igen innan hon måste ut. Hon tittar på mig med anklagade blick och undrar varför hon ska vara instängd i hagen...
Kvällsrastning försök 1:
Efter 30 minuters kämpande så gav jag upp. Jag orkar inte se henne. Hon vägrar att kissa. Hon trampar runt runt och inget duger och det här är defenitivt inte bra för en hund som ska ha absolut vila. Hon har aldrig, och jag menar verkligen aldrig, varit en lättrastad hund. Nu slår det verkligen hårt tillbaka. Istället för att gå ut 10 minuter och kissa och sen vila hela natten så har hon nu trampat runt i snön i 30 minuter och tagit helt slut på sig och så måste hon ut säkert lika länge till innan hon får vila för natten.
Kvällsrastning försök 2:
Doris klättrade upp på berget och sprang ett maraton. Inget kiss. Nu måste jag sova. Hon har inte kissat sen i eftermiddags. Det kanske kommer i natt. I bädden..?
Direkt efter frukost idag så började Doris basja i bädden där hon stod. Min första tanke var: Skönt! Nu slipper jag få henne att basja nu på morgonen. Hon har alltid så fast bajs så det varken luktar eller kladdar, så ingen katastrof. Jag går med henne utanför ytterdörren och säger att här och nu får du kissa. Nosa nosa. Snurr snurr. Doris vill inte kissa. Hon går omkull och måste vila att par gånger. Jag grinar. Så går jag med hene tvärs över gatan. För långt att gå. NU MÅSTE du kissa. Snur snurr. Ramla. Vila. Snurr snurr. Hon tittar på mig. Så tar jag med henne upp för backen. Så här långt får hon inte gå, men hon har inte kissat sen igår klockan 20. Snurr snurr. Äntligen kissar hon. In igen och in i hagen.
Det här kommer att bli tufft...
Eftermiddag:
Vi var borta ett tag på dagen. När vi kom hem igen så täknte jag först gå på toaletten och sen rasta Doris. Men hon stod och gnällde och gnäller hon så... Jag kasta ut mig med henne istället och hon klättrade raskt upp i backen och bajsade. Men hur lätt är det att bajsa när man måste gå samtidigt och ena benet liksom inte vill gå? Nja... Inte så lätt. Men det kom iaf... Sen var det projekt kissa. Hon snurrar jättemycket innan hon ska kissa och hon snurrar åt det hållet så att benet inte följer med. Så hon står med bena i kors och så måste hon börja om igen. Så kommer hon i ett läge där hon försöker att kissa och då är benet under henne och så måste hon börja om igen... *suck* Efter mycket tjat och gnat så kissade hon till slut och vi kunde gå in igen. *pust* Nu är det ett par timmar igen innan hon måste ut. Hon tittar på mig med anklagade blick och undrar varför hon ska vara instängd i hagen...
Kvällsrastning försök 1:
Efter 30 minuters kämpande så gav jag upp. Jag orkar inte se henne. Hon vägrar att kissa. Hon trampar runt runt och inget duger och det här är defenitivt inte bra för en hund som ska ha absolut vila. Hon har aldrig, och jag menar verkligen aldrig, varit en lättrastad hund. Nu slår det verkligen hårt tillbaka. Istället för att gå ut 10 minuter och kissa och sen vila hela natten så har hon nu trampat runt i snön i 30 minuter och tagit helt slut på sig och så måste hon ut säkert lika länge till innan hon får vila för natten.
Kvällsrastning försök 2:
Doris klättrade upp på berget och sprang ett maraton. Inget kiss. Nu måste jag sova. Hon har inte kissat sen i eftermiddags. Det kanske kommer i natt. I bädden..?
Kommentarer
Postat av: Towe
Men oj, stackars stackars... :(
Håller tummarna stenhårt för att Doris ska bli snabbt återhämtad. Styrkekramar till er.
Postat av: anna
Men du så himla trist!!!! Vi håller alla tummar och tassar här att det blir bra.
Är det ok att jag länkar till din blogg??
Postat av: Ida & Rover
Lilla Dorisgumman! Vi hoppas stenhårt på att hon blir bättre!!
Postat av: listoplisto
Skit! Varför ska det behöva bli sådär?!?
Jag håller tummarna.
Trackback
Trackback-URL för detta inlägg:
http://app.blogg.se/index.bd?fa=tb.add&id=4123439
http://app.blogg.se/index.bd?fa=tb.add&id=4123439